Syfte och frågeställningar: Att undersöka vilka budskap om CSR som företag i en Kritiserad bransch förmedlar i marknadskommunikation. Dessutom att få indikationer på hur denna kommunikation uppfattas av studenter som ingår en generation som är kritisk till marknadskommunikation och reklam. Metod och material: En textanalytisk del av ett antal reklamfilmer och annonser från McDonald?s, Max och Burger King, detta utifrån retoriken. Fokusgruppsdiskussioner med ett antal studenter för att få en bild av deras uppfattning av dessa reklamfilmer och annonser.

Background: Increasing globalization has changed the business environment and also resulted in increased awareness of the consumers and demand for higher standards of social responsibility. The companies brand strategies has gain in importance in order to strengthen their brands. A part of a company's CSR, CRM, cause-related marketing, which is a relatively new marketing strategy and created when companies choose to partner with charities and market it. Garment/clothing industry has as many others come to be shaped by the effects of globalization, but has also endured heavy criticism over the years. This criticism is largely because of the outside world's reaction to the exploitation of developing countries.

Syftet med uppsatsen är att analysera huruvida sfi (svenskundervisning för invandrare)-bransch har varit en lyckad socialpolitisk satsning från Linköpings kommuns sida. Med intervjuer som det största empiriska materialet behandlar uppsatsen ämnen som anses vara relevanta för eleven på sfi-bransch. Sfi-bransch framträder som en plats för lärdom men också som en del av en kedja av restriktioner som tillsammans motverkar syftet med sfi, det vill säga att berättiga sig ett arbete och i vidare mening integreras. Uppsatsen diskuterar även enheter som under studien framträtt som betydelsefulla för eleven, utifrån syftet med sfi. Med teoretisk utgångspunkt i Bourdieus symboliska kapital ger sig många intressanta aspekter inom sfi-utbildningen tillkänna..

Problemformulering:-Vad är framgångskonceptet för att bibehålla och förbättra kundrelationerna i en snabbt föränderlig dagligvarubransch med ständigt nya hot för ett företag med mogna produkter?-Vad är det viktigaste i kundrelationen i en mogen bransch? -Hur mycket betyder de personliga relationerna kontra andravariabler som pris, sortiment service etc.? Syfte: Syftet med vår uppsats är att genom en teoretisk och empirisk diskussion undersöka hur man ska behandla sina kundrelationer med sina återförsäljare i en mogen bransch, i detta fall sytillbehör. Vi kommer även att titta på om Falkgruppens nuvarande strategi, när det gäller dess relationer, är hållbar för fortsatt samarbete..

Syftet med uppsatsen är att jämföra utdelning mellan olika företag i samma bransch på Stockholmsbörsen. Vi vill studera om det är möjligt att härleda företags utdelning till vilken bransch de befinner sig i. Genom att studera korrelationen mellan utdelning och branschtillhörighet studerar vi sambandet mellan dessa variabler. Genom vår regressionsanalys har vi har kunnat påvisa ett samband mellan utdelning och branschtillhörighet för ett flertal branscher under de undersökta åren. Samtidigt ger regressionen en svag förklaringsgrad, vilket tyder på att det finns ytterliggare faktorer som påverkar utdelningen..

Att spela på internet är ett självklart nöje för många medan för andra så uppgår nöjet till att bli ett problem för individens privata ekonomi och välbefinnande. Spelbranschen och dess verksamhet är därför inte helt okontroversiell. Vi har mot bakgrund av detta valt att undersöka hur legitimitet kan förstås i en kontroversiell bransch. Studien behandlar följande frågor: Hur kan legitimitet förstås i en kontroversiell bransch? Hur uppfattar kunder, icke-kunder och en intresseorganisation CSR-åtgärder på spelbranschen? Hur upplevs CSR-åtgärder fungera som ett verktyg för att uppnå legitimitet? Vi har undersökt kunder, icke-kunder och en intresseorganisations syn på CSR, legitimitet och spelbranschen och funnit att organisationer på kontroversiella branscher måste arbeta hårdare för att framstå som legitima i intressenternas ögon.

Byggbranschen har blivit kritiserad för att vara en bransch där tidspress och underprioriterad syn på lärande varit ett hinder för erfarenhetsåterföring. Rapportens syfte är att objektivt studera erfarenhetsåterföring inom Midroc Entreprenad för att om möjligt utläsa huruvida önskad, kontra faktisk erfarenhetsåterföring sker idag samt ge förbättringsförlag. För att göra detta har en teoretisk grund lagts med utgångspunkt i litterära studier inom kunskapsöverföring, lärande och erfarenhetsåterföring. Analys är underbyggd i intervjuer och enkätundersökning utförda på Midroc Entreprenad.Det finns få direktiv för hur erfarenhetsåterföring bör genomföras bara att det ska göras efter avslutat projekt, vilket efterföljs. De lärdomar som diskuteras vid avslut förmedlas till stor del muntligt, därav har förslag till dokumentation och annan distribuering lagts fram.

Studien syftar till att undersöka hur ett företag verksamt i bemanningsbranschen arbetar medstrategi. Då uthyrning av personal är en polariserad fråga med många skeptiker syftar studienäven till att undersöka hur ett företag i en ifrågasatt bransch legitimerar sig gentemot kunderoch konkurrenter. Genom en induktiv forskningsmetod har en fallstudie med intervju somhuvudsaklig metod genomförts. Fallstudien består utav en tjänstekoncern som främst verkarinom bemanningsbranschen. För att besvara studiens frågeställning appliceras teorier frånsåväl den strategiteoretiska skolan som den nyinstitutionella på det empiriska materialet..

Syftet med vår studie var att undersöka en omtalad och kritiserad metod för att lösa mobbning ? Farstametoden. Vi ville undersöka hur verksamma pedagoger i fem antimobbningsteam resonerar kring arbetet med Farstametoden. Vår undersökning visade att de skolor som deltagit i vår studie tycker att Farstametoden fungerar bra. De har på alla skolor reviderat metoden för att den ska passa deras verksamhet och förhållningsätt.

Syfte: Syftet med studien är att utreda hur stora svenska, finska och danska börsnoterade företag behandlar den immateriella tillgången goodwill. Som delsyfte skall vi undersöka om det finns ett samband mellan hur dessa börsnoterade företag behandlar en eventuell nedskrivning av goodwill vid ett VD-byte, typ av bransch samt vilken revisionsbyrå som företaget använder sig av.Metod: För att lyckas svara på syftet granskas företagens årsredovisningar. För att få ett brett spann på studien kommer samtliga företags årsredovisningar mellan åren 2005 ? 2009 att granskas. Det vi tittar på i balansräkningarna är framförallt hur goodwillposten har utvecklats.

Generellt underprissätts aktier vid börsintroduktioner och stiger i värde under första handelsdagen. Aktier underprissätts olika mycket vilket enligt forskning beror på osäkerheten kring det utfärdande bolaget, det vill säga hur riskfylld aktien förväntas bli. Riskfyllda bolag tenderar alltså att underprissätta sina aktier mer för att finna investerare. Olika branscher har olika riskprofiler och företag inom samma bransch tenderar att ha liknande riskkaraktäristika. Med detta som utgångspunkt undersöks hur underprissättning vid börsintroduktioner skiljer sig mellan branscher på OMX Stockholm och Aktietorget, samt hur branschrisk påverkar graden av underprissättning.

Det här arbetet grundar sig i vårt exjobb som var att ljudlägga ett spel. Som musikproducenter hade vi länge intresserat oss för spelbranschen som en bransch i expansion som kan ge arbetsmöjligheter. Rapporten går igenom hur vår arbetsprocess sett ut vid ljudläggningen samt lite allmänna begrepp om spelljud. Vi förklarar också hur ljudmotorn och scriptspråket den använder fungerar. Utifrån följande frågeställningar har vi format rapporten: Vilka kunskaper behövs för att ljudlägga ett spel? Hur kan våra erfarenheter som musikproducenter bidra i ljudläggningsprocessen?Det vi kom fram till är att det nya arbetssätten i spelbranschen underlättar för ljudläggare och gör oss som musikproducenter kvalificerade för detta jobb.

Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån tidigare forskning identifiera de företagsspecifika risker som kan påverka underprissättningen vid en IPO. Därefter testas hypotesen om att underprissättningen vid en IPO på den svenska marknaden är en företagsspecifik riskkompensation. Teoretiskt perspektiv: Det teoretiska huvudperspektivet utgörs av tidigare forskning inom underprissättning hos IPOs och sambandet med risk, samt teorin om informationsasymmetri och signaleringshypotesen. Vad som bedöms som risk i denna studie är: ålder, storlek, skuldsättningsgrad och bransch. Metod: Studien är en kvantitativ undersökning där sambandet mellan underprissättning och de företagssepcifika riskfaktorerna ålder, bransch, storlek samt skuldsättningsgrad kontrolleras i en regressionsmodell.

Tidigare forskning har genom att studera alla tillgängliga företag eller företag medudda branscher exkluderade identifierat vissa nyckeltal som bra indikatorer påfinansiell kris. I denna studie undersöks om dessa nyckeltal även ger ettsamstämmigt resultat för en udda bransch. Med utgångspunkt frånbioteknikbranschen identifieras genom logistisk regression nyckeltalen korta skuldergenom eget kapital och avkastning på investerat kapital som indikatorer på finansiell kris.Avkastning på investerat kapital överensstämmer med tidigare resultat, medan kortaskulder genom eget kapital bör, för denna bransch, tolkas tvärt emot jämfört medtidigare studier..

Titel: Finns det ett samband mellan omsättningen av aktier och deras betavärden? Seminaridatum: 3. Februari 2006 Uppsatsämne: Finansiell ekonomi, kandidatuppsats, 10 p Författare: Helén Dybing Handledare: Hossein Asgharian Sökord: Aktie, Beta, Omsättning, Konjunktur, Bransch Syfte: Syfte med denna uppsats är att fastställa om det finns något samband mellan omsättningen av aktier och deras betavärde. Vidare är syftet att se hur sambandet ser ut beroende på vilken bransch aktierna tillhör och hur det förhåller sig ur ett konjunkturperspektiv. Metod: Jag valde ut 30 aktier som under min valda tidsperiod, 1990-01-31 till 2003-06-30, fanns registrerade på A-listan.